4:e vanligaste dödsorsaken:
Över 50 % är fallolyckor
89 % inträffar hemma eller på fritiden

I olyckor dör
…mest medelålders och äldre personer
…fler män än kvinnor.
Källa: Statistikcentralen

Av de olycksrelaterade dödsfallen inträffar 89 % i hemmet eller på fritiden, 10 % i vägtrafiken och 1 % på arbetsplatserna.

Antal olycksdödade

2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020
2856	2766	2640	2548	2476	2399	2470	2510	2607	2434	2373

Källa: Statistikcentralen

Sjukhusinläggning på grund av olycka

Inlagda på sjukhus efter olycka

2008	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021
75 871	81 316	77 317	80 547	77 608	58 500	59 400	55 400	53 200

Källa: Institutet för hälsa och välfärd, sluten vård

• Fallolyckor orsakar ett stort antal besök på akutmottagningar i alla åldersgrupper. Flest personer i sluten vård till följd av fallolycka är i åldern 80–90 år, cirka 11 500 personer per år.
• Årligen får 57 000 personer sjukhusvård på sluten avdelning till följd av olyckor. Antalet vårdperioder är cirka 84 000. Cirka 230 000 personer per år söker vård på sjukhusens akutmottagningar, inom öppenvården; totalt över 400 000 besök. Två av tre vårdperioder på sluten avdelning och cirka hälften av besöken på akutmottagningarna föranleds av fallolyckor.
• Risken för att en fallolycka kräver sjukhusvård ökar särskilt efter 75–80 års ålder. Antalet personer som vårdas på sluten avdelning har minskat med några tusen patienter per år sedan 2010-talet. Det går inte att utesluta att ändringen beror på kvaliteten på källdata. Till följd av det demografiska åldrandet är det möjligt att antalet äldre patienter fortsätter att öka, om inte antalet olyckor, särskilt fallolyckor, minskar.
• De totala årliga kostnaderna för olyckor i hemmen och på fritiden uppgår till 780–1 157 miljoner euro (Säkerhet från barndom till ålderdom, Program för förebyggande av olycksfall i hemman och på fritiden 2021–2030).
• Cirka 200 000 personer per år söker vård inom öppenvården inom den specialiserade sjukvården; totalt över 400 000 besök. Fallolyckor är orsaken till hela 55 000 (två tredjedelar) av olycksrelaterade vårdperioder på sjukhus och hälften av öppenvårdsbesöken.
• Förlusten av funktionsförmåga till följd av olyckor avspeglas på både arbetslivet och hela samhället. Många personer i arbetsför ålder ansvarar i vardagen både för den yngre och den äldre generationen. Äldre personer behöver mer assistans efter en olycka, vilket belastar hälso- och sjukvården, rehabiliteringen och hemservicen.
• I motsats till tidigare redovisningar är det på grund av ändringar i dataunderlaget numera inte längre möjligt att räkna in dagkirurgibesök i siffrorna för sluten vård. Därför är dessa antal nu systematiskt mindre än de tidigare redovisade värdena.

Vem dör i olyckor?

• Olycksdödligheten bland barn har minskat i Finland de senaste årtiondena. Trots detta är olyckor en av de främsta orsakerna till dödsfall bland barn och unga.
• Flest olycksrelaterade dödsfall sker bland medelålders och äldre personer.
• Bland kvinnor är olycksdödligheten betydligt mindre än bland män. Dödlighetstrenden för olycksfall bland män har utvecklats i positiv riktning de senaste åren och differensen mellan könen har minskat.

Framtidsbedömning

Olyckor i hemmet eller på fritiden beror oftast på brådska, trötthet eller oförsiktighet. Brådska är en bidragande orsak till olyckor i hemmet särskilt bland 20–54-åringar.
Alkohol är en betydande faktor i fallolyckor särskilt bland 50–64-åringar; i nästan hälften av fallolyckorna med dödlig utgång i denna åldersgrupp har den förolyckade varit berusad.
Bland äldre kan nedsatt funktionsförmåga vara orsaken till fallolyckor som får allvarligare följder än hos yngre personer. Två av tre som dör till följd av en fallolycka är över 80-åringar.
Med det demografiska åldrandet och försämringen av den arbetsföra befolkningens allmänkondition ökar andelen personer med fallrisk i befolkningen, varigenom också antalet patienter som behöver vård på sjukhus ökar. Trots detta har antalet dödsfall vid fallolyckor minskat.
Rädslan för att falla kan vara en betydande begränsande faktor för en ensamboende äldre persons trygghetskänsla och självständiga rörlighet.

Trafikolyckor

Vägtrafikolyckor i Finland

	2009	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021
Antal olyckor	6 414	5 185	4 752	4 434	4 312	4002	3 608	3 213*
Antal döda	279	270	258	229	239	211	223	223*

* Preliminär uppgift

Källa: Statistikcentralen: statistik över vägtrafikolyckor

Antalen vägtrafikolyckor och förolyckade har minskar under en längre tid. År 2020 dog 223 personer i vägtrafikolyckor och 4 411 personer skadades.
Jämfört med år 2019 minskade antalet döda med 12 personer och antalet skadade med 602 personer.
Andelen män var 77 procent av de omkomna och 59 procent av de skadade.
De flesta som förolyckades i vägtrafiken 2020 färdades i personbil; 101 personer var bilförare och 26 personer var passagerare.
Majoriteten av dödsfallen i vägtrafiken inträffar på huvudvägarna.
Största delen av dödolyckorna var frontalkrockar och avåkningar.

Sjötrafikolyckor i Finland

	2009	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021
Sjötrafikolyckor totalt	1 595	1 948	2 016	1 929	2 371	2 206	2204	-
Havsområdet	1 103	1 335	1 439	1 375	1 611	1 534	1410	-
Insjöområdet	491	597	560	541	741	653	782	-
Dödsolyckor	54	39	46	34	51	46	29	37*

* Preliminär uppgift

Källa: Traficom

Säkerheten i sjöfarten och fritidsbåtfarten är relativt god i Finland, och finländarna har huvudsakligen goda färdigheter till sjöss.
En granskning av en period på cirka tio år visar att det årligen inträffar 27–50 olyckor i Finlands territorialvatten. Antalet olyckor i finländska vatten har i genomsnitt inte påverkats, trots att trafikvolymen har ökat.
Den vanligaste olyckstypen är grundstötningar och bottenkänningar. Den huvudsakliga orsaken till dödsolyckor är en liten båt kapsejsat eller fått slagsida, varefter personen fallit i och inte kunnat rädda sig.
Av olyckorna inträffar cirka 95 procent med fritidsbåtar och endast cirka 5 procent inom handelssjöfarten.

Framtidsbedömning

I frontalkrockarna framhävs olyckor med tunga fordon samt suicid. I fråga om avåkningen framhävs däremot unga högriskförare, utmaningar gällande körhälsan och onykterhet.

Faktorer som bidrar till bättre trafiksäkerhet är bland annat förnyande av bilbeståndet / målet för trafiksäkerheten ska vara att före 2030 halvera antalet dödsfall och allvarliga trafikskador jämfört med 2020 års nivåer. Det skulle innebära att högst 112 personer förolyckas och högst 460 personer skadas allvarligt i vägtrafiken 2030. Trafikdödligheten minskade inte 2021 och utvecklingen mot målet uteblev.samt bättre integrering av säkerhetsaspekter vid projekteringen av vägar och korsningar. Den automatiska trafikövervakningen har också byggts ut.

Målet enligt trafiksäkerhetsstrategin från mars 2022 är att svara på EU:s nollvision om att antalet dödsfall i trafiken ska vara noll senast 2050.

Som delmål har ställts efterlevnad av Vallettaförklaringen om att minska dödsfallen och de allvarliga personskadorna i trafiken med 50 procent 2030 jämfört med 2020 års nivåer. Det skulle innebära att högst 112 personer förolyckas och högst 460 personer skadas allvarligt i vägtrafiken 2030. Trafikdödligheten minskade inte 2021 och utvecklingen mot målet uteblev.

Bränder

Bränder och branddöda i Finland

	2009	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021
Antal bränder	14 994	11 223	12 063	11 854	14 268	12 602	12 041	12 208
Antal döda i bränder	107	74	82	61	51	49	49	51*

* = Uppskattning, ej verifierat mot t.ex. polisens register

Källa: Pronto

Antalet döda i bränder har minskat relativt stadigt.
Personskadorna vid bränder har minskat, med undantag för antalet lindrigt skadade som i flera år legat på samma nivå.
I Finland dör fler människor i bränder än i de övriga nordiska länderna. Fler än två av tre branddöda är män.
Största delen av bränderna i Finland är byggnadsbränder.

Framtidsbedömning

Dödsbränder orsakas oftast av rökning eller vårdslöshet med eld.
Om segregationen i samhället fortskrider är det möjligt att det också sker polarisering i säkerhetskunskaperna och säkerhetsfärdigheterna.
Det är möjligt att markbränder blir vanligare om klimatförändringarna leder till torrare och varmare somrar.
Det kan ses en nedåtgående trend i antalen
- byggnadsbränder
- bostadsbränder
- bränder orsakade av mänskligt beteende.
Eftersom personskador i regel uppkommer vid byggnadsbränder innebär färre sådana bränder att också dödsfallen i bränder har minskat. Bidragande orsaker är åtminstone
- självslocknande cigarretter; år 2010 minskade antalet dödsfall i bränder permanent från cirka 100 till under 80 branddöda per år
- fler brandvarnare i hemmen
- räddningsverkens säkerhetskommunikation.

Framtidsbild 2025

Befolkningens medelålder stiger i Finland snabbare än i de övriga EU-länderna. Det demografiska åldrandet sker inte jämnt över landet, utan främst bland befolkningen i glesbygderna.
De äldrerelaterade säkerhetsproblemen kommer att öka i Finland och påverka regionerna på olika sätt. Organisationerna spelar en viktig roll i att förebygga olyckor, och deras verksamhet har en betydande indirekt effekt på befolkningen.
Säkerheten i arbetet och i trafiken har blivit bättre. Olyckorna i vardagen anhopas fortfarande på högriskgrupper.
- De flesta olycksfall inträffar även i framtiden i hemmet. Högriskgrupper är barn och unga, medelålders män med alkoholproblem samt äldre personer.
Digitalisering, automatik, robotik och artificiell intelligens är integrerade i samhället och människornas vardag.
- Fjärrstyrda observationsinstrument, analyser och stordata kan stödja beslutsfattandet och möjliggöra säkrare verksamhet genom att minska förekomsten och allvarlighetsgraden av olyckor i vardagen.
- Invecklad teknik kan å andra sidan också öka risken för potentiellt stora och allvarliga olyckor.

Framtidstabell: olycksfall och olyckor

Äldrerelaterade säkerhetsproblem	Olycksfallsdödlighet	Digitalisering och färdigheter
Ökar betydligt	Minskar betydligt	Snabb digitalisering, jämnt fördelade färdigheter
Ökar något	Minskar något	Snabb digitalisering, polariserade färdigheter
Knappt någon ökning	Oförändrad	Måttlig digitalisering

Demografiskt åldrande

År 2025 har befolkningens medelålder i Finland stigit jämfört med år 2019 och kommer att stiga ytterligare. Åldrandet påverkar regionerna på olika sätt, eftersom befolkningen i de större städerna inte åldras då unga flyttar in från landsbygden till städerna för att hitta arbete. Befolkningen i landsbygden glesnar och är allt äldre.
En åldrande befolkning och avfolkning av landsbygden framhäver specifika säkerhetsproblem. De äldre kommer att behöva mer service och assistans, men att garantera tillgången på dem till personer som bor lång från centralorterna är svårt då de offentliga resurserna minskar. Äldre är mer olycksbenägna och belastningen på den offentliga hälso- och sjukvården kommer att öka till följd av olycksfallsskador.
År 2025 kommer den tredje sektorn och civilsamhällesorganisationerna att spela en större roll i att assistera de äldre. Utbildning och annan service som organisationerna tillhandahåller bidrar till att förebygga olyckor och kompletterar den offentliga hälso- och sjukvårdens olycksfallsvård. På små orter med flera hundra kilometer till närmaste offentliga service är organisationerna de primära leverantörerna av assistans.

Olycksfallsdödlighet i framtiden

År 2025 har olycksfallsdödligheten minskat något jämfört med 2010-talet. Den nedåtgående trenden beror främst på bättre säkerhet i trafiken och i arbetet. På arbetsplatserna fästs mer avseende vid en säker arbetsmiljö och reducering av olyckor till exempel genom att utbilda personalen. Trafiksäkerheten har blivit bättre tack vare att fortkörningarna har minskat och trafikmedlen utrustats med bättre säkerhetsanordningar.
I likhet med 2019 inträffar största delen av olyckorna i hemmen eller på fritiden. Olyckorna anhopas framförallt på vissa högriskgrupper. Till högriskgrupper hör utöver barn och unga även alkoholiserade medelålders personer samt de äldre.

Digitaliseringens inverkan på olycksfall och olyckor

Digitaliseringen ger oss mer, bättre, exaktare och snabbare information. Sensorer, uppkopplade föremål och realtidsdata om människors vardag är självklarheter och bidrar i stor utsträckning också med underlag för politiska beslut. Fjärrstyrda observationsinstrument, utvecklade analysmetoder och stordata ger beslutsfattarna en bättre helhetsbild av nuläget och mer tid för beslutsfattandet. Automatiserade processer som utförs av robotar eller artificiell intelligens kommer att bli vanligare och förekomsten av mänskliga misstag har reducerats.
Å andra sidan löper implementeringen av teknik inte utan problem, och myndigheterna ställs inför utmaningar med stordataanalys och etiska frågeställningar med AI. Invecklad teknik exponerar dessutom samhällen mot allvarliga olyckor och tillbud, då nästan hela samhället är beroende av vissa tekniska lösningar och system. År 2025 kommer antalet av olyckor i vardagen att vara mindre, men risken för stora och allvarliga incidenter och olyckor har ökat. En central fråga kommer att vara befolkningens digitala färdigheter och hur de är fördelade mellan olika ålders- och befolkningsgrupper.

Olycksfall och olyckor: metoder

Statistiken över allvarliga olyckor i Finland kan anses vara tillförlitlig. Generellt sett är statistiken desto exaktare, ju allvarligare olycka det är fråga om. De viktigaste statistikkällorna är statistiken över dödsorsaker och sjukhusens vårdanmälningsregister. Antalet lindrigare olyckor och skador som inte upptas i registren utreddes 2017 med den nationella offerundersökningen, som för första gången genomfördes som en brevförfrågan som en del av Institutet för hälsa och välfärds undersökning av vuxenbefolkningens hälsa, välfärd och service (ATH 2017). Trots att de flesta olyckor hanteras utan hjälp, beräknas olycksfallen ändå orsaka 400 000 läkarkontakter per år, vilket är över ettusen kontakter per dag. Av rapporten FinTerveys (2017) framgick dessutom att en olycka som krävt kontakt med hälso- och sjukvården dessutom leder till en period på i genomsnitt en månad, under vilken personen har svårt att klara sina normala sysslor.

För tillfället insamlas inte systematisk information om patienternas berusningstillstånd på sjukhusens akutmottagningar, vilket försvårar bedömningen av alkohol- och drogpåverkan. Enligt enskilda utredningar medför alkohol mycket extra arbete på akutmottagningarna, där hela 50–60 procent av klienterna under veckoslutsnätterna är berusade.

Indikatorerna för säkerheten i vägtrafiken är antalen dödsfall och personskador. Trafikverkets (nuv. Transport- och kommunikationsverket Traficom, 2019–) olycksstatistik bygger på polisens olycksanteckningar, som kompletteras med uppgifter från Trafiksäkerhetsverket och Statistikcentralen. Olycksdata levereras en gång i månaden av Statistikcentralen, som också ansvarar för datainnehållet och datakvaliteten. Materialet innehåller detaljerade uppgifter om olyckan, olycksparterna och de involverade personerna. På Transport- och kommunikationsverket kopplas olycksdata till vägregistrets uppgifter om väg- och trafikförhållandena på olycksplatsen. I Finland registreras uppgifter om trafikolyckor på följande tre ställen: 1) informationssystemet för polisärenden (PATJA), som också är dataunderlaget för Statistikcentralens officiella statistik, 2) försäkringsbolagens trafikskaderegister (TFC), och 3) sjukhusens vårdanmälningsregister (HILMO).

Trafikbrott har lämnats utanför denna rapport. Granskningen fokuseras endast på vägtrafikolyckor.

Antalet omkomna i olyckor till havs är en indikator för säkerheten inom handelssjöfarten för sjöpersonalen, passagerarna, den marina miljön och egendomen. Antalet döda i sjöolyckor är främst en indikator för båtsäkerheten. Datakällorna om sjöolyckor utgörs av material från myndigheter och frivilligorganisationer. Myndighetsdata har hämtats från Polisen, Gränsbevakningsväsendet och Trafiksäkerhetsverket. Frivilligorganisationerna är de lokala sjöräddningsföreningarna, vilkas centralorganisation är Finlands Sjöräddningssällskap.

Gällande dödsolyckor till sjöss kontrollerar och kompletterar Statistikcentralen olycksdata med uppgifter om dödsfall till sjöss från statistiken över dödsorsaker. Statistiken är heltäckande med avseende på dödsolyckor, eftersom den bygger på kombinerade myndighetsdata och dödsorsaksdata. Av andra än dödsolyckor omfattar statistiken alla de sjöolyckor som kommit aktörerna till känna, med undantag för de uppdrag som räddningsväsendet skött självständigt. Om en nödcentral, som sorterar under räddningsväsendet, har tillkallat någon av de informationslämnande parterna till olycksplatsen, har händelsen upptagits i statistiken. Det finns ett flertal sådana fall i Finlands Sjöräddningssällskaps och Polisens data.