Förtroende för myndigheter

Lähde: Polisbarometern. 2014, 2016, 2018 ja 2020

• Förtroendet för de finländska säkerhetsmyndigheterna har varit gott genom hela 2010-talet. Visserligen verkar det ha skett en liten förtroendeförlust de senaste åren,
  med undantag för räddningsväsendet. Det bör ändå noteras att betyget för det medborgerliga förtroendet för myndigheterna vid föregående mätning 2018 var det högsta någonsin i barometermätningarna.

Framtidsbedömning

• För att kunna upprätthålla förtroendet måste myndigheten vara effektiv i sin verksamhet, med andra ord fullgöra sina lagstadgade uppdrag. Dessutom är det synnerligen viktigt att myndigheten bemöter medborgarna på lika villkor och med respekt.

Allmän ordning och säkerhet

Gatusäkerhetsindex, hela landet, relativa värden

Gatusäkerhetsindexet uttrycker det viktade antalet polisanmälda rån, misshandel, skadegörelser, rattfylleri och trafikfylleri i proportion till befolkningen. Ju högre indextal, desto bättre är läget.

 

Polisuppdrag med anledning av berusade personer

Källa: Polisens statistiktjänst.

 

Polisuppdrag med anledning av störande uppförande

 

• Läget inom allmän ordning och säkerhet i Finland är gott, liksom det varit de senaste åren.

• Coronapandemin som bröt ut 2020 och de olika restriktioner som infördes på grund av pandemin ledde till färre brott på allmän plats. Eftersom gatusäkerhetsindexet också omfattar brott som inträffat i privata miljöer är det inte en särskilt bra mätare på just säkerheten på gatorna. Polisens uppdrag inom hemfridssfären (brott i hemmen, våld i familjen osv.) ökade i samma proportion som de minskade på allmän plats.

Källa: Polisens statistiktjänst, Polisens verksamhetsberättelse 2021.

Framtidsbedömning

• Uppdragen i anslutning till publikevenemang har ökat under de fem senaste åren. En del av demonstrationerna har varit våldsamma. I många av dessa fall har våldet riktats mot polisen. (Polisstyrelsens bokslut 2017, Polisens årsberättelse 2016)

• Omprioriteringar av polisverksamheten samt omvärldsförändringar påverkar den allmänna ordningen och säkerheten. Trots den allmänna trenden av minskande resurser de senaste åren har polisen strävat efter att bevara resurstilldelningen till övervakning och utryckningar.

 

Antal avvisningsbeslut och gränskontroller vid gränsen mellan Finland och Ryssland, inom flyg, sjötrafik och övriga

Källa: Gränsbevakningsväsendet

Status för befolkningsrelationer

Nuläge

• Majoriteten av befolkningen (72 %) anser att människor i regel förhåller sig välvilligt gentemot varandra. (Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland: Turvassa 2021) 

• Social och ekonomisk utsatthet och segregation mellan bostadsområden medför brottslighet. I Finland är Nyland det landskap där mänsklig och social utsatthet är mest utbrett. Trots olika bostadspolitiska lösningar har den urbana segregationen ökat i Finland, så att utsatthet har hopat sig i vissa grannskap i små ”fattigdomsfickor”, som kännetecknas av en hög andel invandrare och lågutbildade. (Brottsbekämpningens läge 2018)

• Spänningar i samhället orsakar splittring och gruppbildning utifrån olika värderingar och uppfattningar både i befolkningen och i lokalsamhällen. I synnerhet den snabba ökningen i antalet asylsökande verkar i rädslor och utanförskapskänslor ha hittat eggelse för politisk extremism med relaterad aktivism. Enligt forskning stärks motsättningar av att människor hellre tar till sig information som stärker egna och de närståendes åsikter och synpunkter än ny information. Webbkommunikation bidrar starkt till att underblåsa stereotypa uppfattningar bland olika grupper. (Brottsbekämpningens läge 2018)

• År 2020 bokförde polisen totalt 852 brottsanmälningar om misstänkta hatbrott.  Detta var fem procent mindre än under 2019. (Hatbrott som kommit till polisens kännedom i Finland 2020)

• På det stora hela har förekomsten av hatbrott planat ut, men ligger ändå över långtidsvärdena efter invandringsvågen 2015. År 2020 hade största delen av de polisanmälda misstänkta hatbrotten en koppling till fördomar eller fientlighet med anledning av etnicitet eller nationalitet. I likhet med tidigare år var misshandel den vanligaste brottsrubriceringen även 2020. (Hatbrott som kommit till polisens kännedom i Finland 2020)

Antal misstänkta hatbrott

Källa: Hatbrott som kommit till polisens kännedom i Finland 2020.

• Under granskningsåret var totalt 646 brottsanmälningar relaterade till etnisk tillhörighet eller nationalitet. I de flesta fall var det fråga om personer i den infödda befolkningen som uttryckte fördomar och fientlighet mot etniska eller nationella minoriteter.
• Den vanligaste brottsrubriceringen var misshandel. Brott som hänförde sig till etnisk eller nationell bakgrund inträffade oftast på offentliga platser utomhus, som vägar, gator och torg. 
• Män utsattes oftast för misshandel, medan brotten mot kvinnor i de flesta fall handlade om ärekränkning.
• Av utländska medborgare bosatta i Finland 2020 blev irakier proportionellt sett oftast föremål för brott som hänförde sig till etnisk eller nationell bakgrund. Av samtliga anmälningar av brott relaterade till etnicitet eller nationalitet hänförde sig 12 procent till romer. Den vanligaste brottsrubriceringen var ärekränkning.
• Antalet anmälningar om hatbrott rubricerade under religion eller personlig övertygelse minskade med 19 procent jämfört med år 2019. I dessa fall riktades brotten oftast mot muslimer, och i något mer än en fjärdedel av fallen var rubriceringen misshandel. Brott relaterade till religion utövas oftast på internet.
• Antalet anmälningar av hatbrott mot offrets antagna eller verkliga sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck minskade med sex procent. Den vanligaste brottsrubriceringen var ärekränkning. 
• Hatbrott som berörde funktionsnedsättning anmäldes i 30 fall, vilket var en minskning med 32 procent jämfört med föregående år. I något över hälften av de misstänkta brotten var rubriceringen ärekränkning, och i 57 procent av fallen kände offret och förövaren varandra.

Källa: Hatbrott som kommit till polisens kännedom i Finland 2020.

Framtidsbedömning

• Finländarna anser att de är väl insatta i sina rättigheter i fråga om diskriminering; andelen var 78 % i Finland, jämfört med 45 % inom hela EU. (likabehandling.fi)

• Resultaten av en utredning om den upplevda diskrimineringen i vardagen för personer med funktionsnedsättning innehöll motstridigheter. Enligt svarspersonerna känner de till vad som avses med diskriminering och är medvetna om sina rättigheter ifall de blir diskriminerade eller trakasserade. Samtidigt uppger många att de inte känner till en enda aktör i Finland som tillhandahåller hjälp och råd till diskriminerade. (likabehandling.fi) 

• Av svarspersonerna ansåg 63 procent att segregation mellan människor är en betydande otrygghetsfaktor i Finland. (Turvassa 2021)

• Det är möjligt att polisens satsningar på utredning av och utbildning om hatbrott avspeglas som en ökning av anmälningarna om hatbrott. Likaså kan medvetandegörande av medborgarna om hatbrott och offrens rättigheter leda till att polisanmälningarna om hatbrott kommer att öka. I nuläget lämnar cirka 20 procent av hatbrottsoffren en polisanmälan.

Hantering av invandring

• Största delen av invandrarna kommer till Finland antingen med uppehållstillstånd som beviljas på grund av arbete, familjeband eller studier, eller som EU-medborgare.
• År 2021 beviljade Migrationsverket 27 553 uppehållstillstånd. Antalet ansökningar om uppehållstillstånd för arbete var större än någonsin tidigare.
• I föreliggande rapport beskrivs hantering av invandringen med tanke på förvaltningen och förloppet av asylprocessen, utvecklingen av antalet klienter i mottagningssystemet samt verkställandet av beslut om avlägsnande ur landet.
  

 

Hantering av asylprocessen

• Coronapandemin och reserestriktionerna med anledning av den avspeglades fortfarande på antalet asylsökande. Minskningen av antalet ansökningar berodde också på att antalet förnyade ansökningar minskade. År 2021 lämnades exceptionellt få asylansökningar, endast 2 545 stycken. 
• Handläggningen av asylansökningarna har fördröjts av anhopningen av ansökningar som återsänts från förvaltningsdomstolen. Som längst var den genomsnittliga handläggningstiden för asylansökningar i slutet av 2016, då den uppgick till cirka 350 dagar. En lagändring som trädde i kraft i juli 2018 kräver att asylansökningarna i regel ska handläggas inom sex månader efter inlämnandet.
• År 2021 var den genomsnittliga handläggningstiden 305 dagar.

 

Rysslands attack mot Ukraina

• Till följd av Rysslands attack mot Ukraina i februari 2022 har över 13 miljoner ukrainare varit tvungna att lämna sina hem. Största delen av dem är internflyktingar, men 5,8 miljoner människor har flytt utomlands.
• Per den 10 maj hade totalt 23 000 ukrainare ansökt om asyl och tillfälligt skydd i Finland. Barn utgjorde 40 procent av ukrainarna som ansökt om skydd.
• Finland beviljar tillfälligt skydd för personer som flytt från Ukraina på grund av Rysslands attack. Detta är första gången som tillfälligt skydd tillämpas i Finland och hela unionen. Första uppehållstillståndet med tillfälligt skydd beviljas för högst ett år; det är tillåtet att börja arbeta genast efter att polisen eller gränsmyndigheten har registrerat ansökan om tillfälligt skydd.
• Migrationsverket fattar cirka tusen beslut om ansökan om tillfälligt skydd varje dag. Beslutsprocessen går numera snabbt, när ansökan innehåller alla nödvändiga uppgifter.
• Flyktingantalen var mycket exceptionella våren 2022 och förväntas vara på fortsatt hög nivå då krisen i Ukraina fortgår. Migrationsverket har haft god beredskap för dylika situationer och flyktingmottagningen har för det mesta fungerat väl. Civilsamhället och kommunerna har också bidragit till hanteringen av situationen. 
• Uppdaterad statistik över invandringen finns i Migrationsverkets statistiktjänst 

Antal klienter i mottagningssystemet

• Antalet klienter i mottagningssystemet sjönk från 6 330 personer i början av 2021 till 5 040 personer i slutet av året.
• Läget ändrades dock snabbt under våren 2022 då ukrainska flyktingar kom till Finland, och per 9 maj 2022 fanns det 25 821 klienter i mottagningssystemet.
• Av flyktingarna från Ukraina har 68 procent privat inkvartering. Andelen minskar dock dag för dag, och allt flera söker sig till inkvartering på förläggningar.
• Migrationsverket har redan etablerat förläggningar och förbereder ytterligare fler för att tillgodose det ökade behovet av inkvartering för ukrainska flyktingar i Finland.
• Migrationsverket tillhandahåller mottagningstjänster under asylprocessen eller så länge tillfälligt skydd pågår.
• Den tid som de sökande omfattas av mottagningstjänsterna har blivit längre på grund av utdragna asylprocesser till följd av det stora antalet asylsökande 2015–2016, förnyade ansökningar, obenägenhet till frivillig återresa samt krävande återsändningar.
  

 

Verkställande av beslut om avlägsnande ur landet

• Det finns fortfarande svårigheter med att verkställa beslut om avvisning eller utvisning.
• De senaste åren har största delen av besluten om avlägsnande ur landet fattats för personer som fått avslag på sin asylansökan. De flesta negativa asylbesluten har de senaste åren fattats gällande personer från Irak, Ryssland, Afghanistan, Somalia och Iran;  processen för avlägsnande ur landet är krävande till samtliga nämnda länder, med undantag för Ryssland.
• Asylsökande som fått avslag på sin ansökan har redan i flera år i ökande grad varit ovilliga att gå med på frivillig återresa.
  

Framtidsbedömning

• Invandringen till Finland förväntas öka. Ökningen kommer även framöver att ske främst genom laglig invandring på grund av arbete, studier eller familjeband.
• Konflikter gör det svårare att förutse och förbereda sig för migrationsläget. Redan inom ett par veckor efter Rysslands attack mot Ukraina var flera miljoner människor på flykt. Kriget i Ukraina kan till och med få konsekvenser på den globala migrationen. Ukraina och Ryssland är viktiga spannmålsexportörer till Afrika och Mellanöstern, och konsekvenserna kan därför framtvinga migration i dessa regioner.
• Europeiska unionens asylbyrå (EUAA) beräknar att 3,7 miljoner ukrainare kan komma in på unionens territorium före slutet av juli. I siffran har inte de person som återvänt till Ukraina beaktats.
• Migration kan också användas som ett instrument för politisk påverkan och påtryckning.
• Verkställandet av beslut om avlägsnande ur landet ställer fortfarande problem, vilken kan leda till att fler personer kommer att uppehålla sig illegalt i landet. Enligt Migrationsverkets beräkningarna finns det för tillfället i Finland cirka 3 000 personer som saknar uppehållsrätt. De flesta invandrade under rekordåren 2015 och 2016, och det krävs lösningar för deras situation. Det är viktigt att förhindra uppkomsten av ett skuggsamhälle för personer som saknar uppehållstillstånd. Det finns många risker med att vistas illegalt i ett land, både för de personer som saknar uppehållsrätt och för hela samhället. De kan utsättas för människohandel eller annan exploatering eller bli utslagna och drivas till brottslighet.
  

Terrorhot och våldsbejakande extremism

• Enligt Skyddspolisen är terrorhotet i Finland på skalan 1–4 för närvarande på nivå 2, det vill säga förhöjt hot. Det största terrorhotet i Finland orsakas av personer och små grupper som stödjer en högerextrem eller radikal islamistisk ideologi.
• Antalet målpersoner för kontraterrorism är cirka 390. 
• Terrorismen med radikalislamistiska motiv är i Finland i huvudsak inriktad på möjliggörande verksamhet, såsom rekrytering, spridning av propaganda och insamling av medel. Den största förmågan till våldsdåd har de som har stridit eller på annat sätt agerat för terrororganisationer i konfliktområden och de som har våldsam bakgrund.
• Fenomenet med utländska stridande påverkar fortfarande den radikala islamistiska verksamhetsmiljön i Finland. År 2021 anlände några familjer från konfliktområdena i Syrien och Irak till Finland. På lägren i det kurdiska området i nordöstra Syrien finns fortfarande några radikalislamistiskt tänkande kvinnor, och deras barn, som har kopplingar till Finland.
• Det globalt sett mest betydande terrorhotet utgörs fortfarande av terrororganisationerna Isil och al-Qaida samt de grupper som svär dem trohet, särskilt i konfliktområdena i Asien och Afrika. 
  Med tanke på våldsbejakande radikalisering och extremism påverkas säkerheten i vardagen mest av personer och små grupper med våldsbejakande högerextrem ideologi. De utgör ett betydande terrorhot i Finland, och efter 2019 har det funnits tecken på förberedelser av konkreta gärningar.
• Hotet om våld riktar sig särskilt mot representanter för etniska och religiösa minoritetsgrupper och mot politiska beslutsfattare.
  
  Källa: Skyddspolisens årsbok 2021 och Översikt av den nationella säkerheten 2021.

Framtidsbedömning

• De globalt sett mest framträdande radikalislamistiska terroristorganisationerna är fortfarande ”Islamiska staten” (Isil) och al-Qaida. De utgör fortfarande ett globalt hot och det är sannolikt att de inspirerar enskilda aktörer att utföra attacker även i Europa. Isils centrala ledning har inte förmågan att effektivt styra organisationens globala verksamhet, men dess underorganisationer är aktiva i konfliktområden och sviktande stater. Al-Qaida har under de senaste åren koncentrerat sig på att stödja sina regionala grupper och allierade. Båda organisationerna har blivit mer aktiva särskilt i Afrika söder om Sahara. Även om radikala islamistiska aktörer betraktar de fundamentalistiska talibanernas maktövertagande i Afghanistan som en seger, kommer händelserna sannolikt inte att ha några direkta konsekvenser för säkerhetsläget i Finland inom den närmaste framtiden. (Översikt av den nationella säkerheten 2021)

• Den tekniska utvecklingen erbjuder nya verksamhetsmöjligheter även för terroristiska aktörer. Maskininlärning, artificiell intelligens, robotar, autonoma fordon, bioteknik, 3D-utskrifter och nanoteknik finns inom räckhåll även för terrorister och kommer sannolikt också att tillämpas för terroristiska syften. I och med den allt snabbare och alltmer omfattande informationsförmedlingen kan terrorattacker genomföras med allt snabbare planering. På så sätt får terroristerna också snabb respons på attacken, vilket hjälper att hålla kvar intresset hos aktörerna.  (Skyddspolisens årsbok 2018)

• Hotet om terrorism har totalt sett ökat i och med att den radikalislamistiska ideologin spritt sig och radikaliseringen fördjupats. Hotet kan ta sig nya former till följd av teknikutvecklingen, men även de enkla tillvägagångssätten kommer att kvarstå eftersom de är lätta att genomföra och kopiera. (Årsbok 2018)

• Terrorhotet kommer sannolikt att bibehållas på förhöjd nivå i Europa. Genom att skapa rädsla och osäkerhet kan terrorism påverkar samhällsfreden och stabiliteten. Det är möjligt att det från konfliktområden också anländer personer som omfattat våldsbejakande radikalism eller tillhört terrororganisationer.

• På en fyrgradig skala kvarstår terrorhotet i Finland på kort sikt sannolikt på nivå 2, det vill säga förhöjt hot. (Översikt av den nationella säkerheten 2021) Enskilda personer eller små grupper är intresserade av att utföra terrorattentat i Finland. Det är sannolikt att fler personer återvänder till Finland från konfliktområdet i Syrien och Irak, vilket möjligen kommer att stärka de radikala nätverken i Finland och Europa. Terrorattacker i andra västländer kommer möjligen att påverka terrorläget också i Finland.  

• De utdragna coronarestriktionerna och den allt längre tiden på webben har skapat en grogrund för radikalisering av nya individer. (Skyddspolisens årsbok 2021)

 

Underrättelseverksamhet och fientlig påverkan av främmande stater

• I Finland finns i förhållandet till landets storlek relativt mycket personal från utländska underrättelsetjänster. Främmande stater bedriver både långsiktig och långvarig underrättelseverksamhet i Finland. Vårt land är av intresse i synnerhet för Ryssland och Kina.  (Översikt av den nationella säkerheten 2021)
• Med sin underrättelseverksamhet siktar främmande stater på att förutse olika delområden i den finländska politiken och att påverka det politiska beslutsfattandet. För att uppnå detta utnyttjar underrättelsetjänsterna en bred arsenal av olika informationsinhämtningsmedel och -metoder, allt från att följa öppna källor till att göra intrång i datanät. En av de viktigaste metoderna även i Finland är ändå fortfarande försök att hitta och värva hemliga personkällor för att få dem att leverera information som annars inte finns att tillgå. Dessutom försöker främmande staters underrättelseorganisationer värva medhjälpare för försök att direkt eller indirekt påverka den politiska beslutsprocessen eller allmänna opinionen. (Skyddspolisens årsbok 2021)
• Coronapandemin, som pågått i mer än två år, och de restriktioner som införts för att bromsa den försvårade även 2021 förutsättningarna för att bedriva personbaserad underrättelseinhämtning. Det har varit svårare att kartlägga nya värvningsobjekt, eftersom det har funnits få tillfällen att träffa andra. Trots detta har den personbaserade underrättelseinhämtningen fortsatt, och när restriktionerna lindrats har verksamheten så gott som utan undantag återgått till normal nivå.
• I likhet med tidigare år fokuserade de utländska underrättelseinsatserna i Finland 2021 på bland annat Natodebatten, de utrikes- och säkerhetspolitiska riktlinjerna, Finlands status i EU:s sanktionspolitik och säkerhetsläget i Östersjöregionen. 
• Rysslands attack mot Ukraina i februari 2022 satte igång en exceptionellt snabb förändring i det finländska åsiktsklimatet och en debatt om Finlands säkerhetspolitiska ställning, vilket ledde till att Finland ansökte om medlemskap i Nato. Enligt Skyddspolisen kommer ansökan om Natomedlemskap och de säkerhetspolitiska besluten sannolikt att avspeglas som försök till påverkan. Tills vidare har inga betydande ändringar observerats i Rysslands verksamhet mot Finland och läget är lugnt. Enligt Skyddspolisen har risken för allvarligare fientliga cyberattacker dock ökat.

Framtidsbedömning

• Det försämrade säkerhetspolitiska läget och de spända stormaktsrelationerna kommer sannolikt att öka underrättelseaktiviteten mot Finland. Enligt Skyddspolisens uppskattning kommer Ryssland sannolikt att utvidga sina cyber- och informationsinsatser västerut från Ukraina. Därför är det sannolikt att även insatserna mot Finland kommer att öka de närmaste månaderna.
• Det öppna samhället och de allt mer komplexa hoten öppnar möjligheter för krisfokusering i debatten och försök att manipulera samhällsklimatet och människors säkerhetskänsla. Olika parter kan försöka påverka samhällsfreden och stabiliteten via olika sårbarheter. 
• Under de närmaste åren kommer troligen en aktiv underrättelseverksamhet från främmande stater gentemot Finland att fortgå. Kontraunderrättelse har blivit en allt svårare uppgift. I synnerhet teknikutvecklingen har medfört nya utmaningar för undanröjande av hoten. Cyberspionage och cyberattacker kommer att alltmer riktas mot mindre informationssäkerhetsmedvetna aktörer i närkretsen till de organisationer som egentligen är föremål för aktionen. 
• Internationellt sett har cyberpåverkan de senaste åren kännetecknats av en allt bredare metodarsenal, som bland annat hackerattacker vid val eller omfattande kampanjer på sociala medier med hjälp av statistiska analyser. Den här utvecklingen förväntas fortsätta under den närmaste framtiden. Statliga aktörers beredskap att tillgripa till och med kraftfulla metoder för hybridpåverkan är fortsatt hög, och även måttliga påverkansinsatser kan snabbt förändras i en riktning som äventyrar stabiliteten i Finland. Å andra sidan bidrar västländernas satsningar på att bekämpa hybridpåverkan till att minska hotet från den.
• I framtiden kommer metoderna för statsdriven påverkan sannolikt att bli ännu mera varierande och förfinade och de kommer att användas på allt flera nya sätt, så att utmaningen blir att identifiera påverkansförsök och att avvärja deras effekter. Särskilt när det gäller cybermiljön blir det allt viktigare att kunna identifiera sårbarheter och skydda sig från attacker. Totalt sett kommer omfattningen av statsdriven påverkan sannolikt att öka, eftersom ett flertal stater strävar efter att öka sin makt samtidigt som de vill undvika direkta militära konflikter.
  

Framtidsbild för samhällsfred och stabilitet 2025

• Säkerhetsmiljön har snabbt blivit allt mer oförutsägbar. Även Finland kan bli föremål för till exempel omfattande påverkan som syftar till att äventyra den allmänna ordningen och säkerheten och gränssäkerheten.

• Förtroende är ett centralt element för välfärdssamhällets funktionsförmåga och framtid. Om det uppstår allt allvarligare sprickor i känslan av tillit och säkerhet, kommer det finländska samhället och dess resiliens att försvagas.

• Tills vidare litar medborgarna på myndigheternas verksamhet. Det medborgerliga förtroendet för myndigheterna avspeglar den allmänna samhällsutvecklingen och kommer att försvagas av tilltagande värdepluralism. 
  

  • Avgörande frågeställningar är myndigheternas kompetensutveckling och tillhandahållande av tjänster på ett mer jämlikt och tillgängligt sätt då diversifieringen i befolkningen ökar.

• Fördomar mot invandrare, brott och våldsam extremism är säkerhetshot som växer under en period av ökad invandring.

  • I synnerhet utlänningar som olagligt vistas i landet eller väntar på att avlägsnas ur landet är i en utsatt ställning både med tanke på våldsam radikalisering samt risken att begå brott och bli offer för brott.

  • Att stärka delaktigheten och samhörigheten hör till de viktigaste framtida målen för såväl samhällsfreden, människornas välbefinnande som samhällsekonomin.

• Terrorhotet kommer sannolikt att hållas på förhöjd nivå i Europa. Terrorism påverkar samhällsfreden och stabiliteten framför allt genom att skapa rädsla och osäkerhet.

  • Polarisering, värdepluralism, desinformation och etablering av stödnätverk för internationell terrorism i Finland ger extremrörelser och deras verksamhet synlighet i det finländska samhället.

• Ett samhälle med en heterogen värdegrund är mer sårbar för avsiktlig och falsk informationspåverkan. I dagens läge är det oklart i vilken riktning gruppsammanhållningen och befolkningsrelationerna kommer att utvecklas.

  • Olika parter kan påverka samhällsfreden genom sårbarheter i befolkningen. Det kan yppa sig inom många livssfärer och samhällsverksamheter som är nära kopplade till den inre säkerheten och ett störningsfritt demokratiskt samhälle.

 

Förtroende för myndigheter

• Traditionella samhällsinstitutioners auktoritet minskar och deras roll förändras.
• Värdepluralismen och samhällsutvecklingen försvagar också förtroendet för myndigheterna. Visserligen bör man tänka på att de nuvarande ”traditionella institutionerna” har byggts upp på tidigare strukturer och ställt tidigare institutioner på prov. Samhällsinstitutionerna i västvärlden har genomgått omvälvningar i flera hundra år, och nu har globalisering, värdepluralism, kapitalism och digitalisering ytterligare ökat förändringstakten. På digitala plattformar hittar medborgarna fler möjligheter att hitta förtroende i nya grupper av likasinnade. Till exempel populariteten med olika konspirationsteorier kan ses som ett socialt fenomen, där personer som förhåller sig misstänksamt till det offentliga har hittat ett nytt sätt att bygga gemenskaper.
• Det medborgerliga förtroende för myndigheterna kommer att vara på en relativt hög nivå i Finland även 2025.
• Bevarandet och upprätthållandet av förtroendet kommer dock att bero allt mer på myndigheternas förmåga att svara på samhällsförändringarna. Detta inbegriper i synnerhet att tillhandahålla service på ett mer jämlikt och tillgängligt sätt till en allt mer diversifierad befolkning. Det handlar om en betydande utmaning, eftersom förändringarna i de traditionella samhällsinstitutionerna av förståeliga skäl sker långsammare än bland befolkningen. Å andra sidan erbjuder digitala verktyg bättre möjligheter till tillhandahållande av service och interaktion med medborgarna. 

 

Invandring

• Fördomarna och brotten mot invandrare ökar.
• Invandrarna blir fler till följd av migration och globalisering. På lång sikt kommer en allt större andel av finländarna att vara icke-vita och ha ett annat modersmål än finska. Ifall rasismen och xenofobin ökar eller förblir på samma nivå som i dag, kommer att rasismen att bli ett hot i vardagen för allt fler finländare. Myndigheterna måste bli mer mångfaldsmedvetna och effektivare i sina svar på olika former av rasism. Mångfald ska också förverkligas i myndigheternas personal.
• Nyanlända personer i Finland är också i en utsatt ställning med avseende på att utsättas för brott eller bli indragna i brottslighet och radikalisering. I framtiden kommer antalet personer som olagligt vistas i Finland att öka, vilket utgör en säkerhetsrisk både för samhället och för dem själva.
• Det är viktigt att i framtiden stärka människornas känsla av delaktighet och samhörighet. Om invandrare se som ett hot, utgör det en risk såväl för invandrarna som för sammanhållningen i samhället. Detta är självfallet kopplat till frågeställningar kring jämlik välfärd och sysselsättningspolitik.

Terrorism

• Terrorhotet är fortfarande på förhöjd nivå i Europa och i Finland.
• Terrorhot skapar rädsla och ökar otrygghetskänslan, vilket försvagar samhällsfreden och stabiliteten. År 2025 är Finland en etablerad medlem i internationella antiterrornätverk och jämfört med år 2019 har till exempel rättsväsendet bättre färdigheter att hantera terrorbrott i rättegångar.
• Extrema terrorrörelsers verksamhet har blivit synligare även i Finland och därigenom normaliserats. Myndigheterna har tilldelats mer resurser enkom för bekämpning av terrorism. Polarisering, värdepluralism och desinformation utgör underlag för radikalisering och terrorism särskilt bland personer som känner utanförskap i samhället och kämpar med många olika problem.
• Utmaningen för myndighetsverksamheten är att det inte är möjligt att förhindra alla tillslag. Insatser för prevention och antiradikalisering bör sättas in i ett tidigt skede i skolan, hälso- och sjukvården och annan service i människors vardag. Åtgärder för att förhindra segregation av bostadsområden är ett viktigt verktyg i arbetet mot terrorism.

Gruppsammanhållning

• Finland 2025 är ett mer diversifierat samhälle med mer heterogena värderingar än tidigare.
• Det är svårare för myndigheterna att nå ut med riktig information, och samhället är mer sårbart för påverkan genom falsk information. Jämfört med 2019 har gruppsammanhållningen i samhället försvagats, vilket påverkar framtidsutsikterna för både den inre och den yttre säkerheten.
• Ett lugnt demokratiskt samhälle kräver högt medborgerligt förtroende.
• År 2025 är det vanligt att olika parter försöker underminera demokratin och rubba samhällsfreden genom att påverka den mest sårbara befolkningen, det vill säga de socioekonomiskt mest utsatta. Detta möjliggörs av tilltagande brottslighet i informationsnätverk och öppen informationsförmedling. Utmaningen för myndigheterna att urskilja och bekämpa falsk information och delta i den bredare ”postfaktiska” debatten om vad som är riktig information och på vilket sätt människor vars upplevelser inte överensstämmer med informationen ska bemötas.

Samhällsfred och stabilitet: metoder

Förtroende för myndigheter

• Polisbarometern 2018 skiljde sig från de tidigare barometerundersökningarna genom att den gjordes med intervjublanketter även på svenska (i tvåspråkiga kommuner) och engelska (i kommuner med fler än 100 000 invånare). Därför innehåller den för första gången ett relativt stort antal svar från andra än finsk- eller svenskspråkiga svarspersoner.
• Samtidigt innebär det ovan nämnda att jämförelser till de tidigare barometerundersökningarna kan göras endast för finsk- och svenskspråkiga. Antalet personer med annat språk än finska eller svenska är alltför litet i de tidigare undersökningarna. 
• Även i det senare materialet från 2018 är antalet litet och det finns oundvikligen osäkerheter i tolkningen av svarsdistributionen. Därför har den inte heller redovisats. En så pass liten grupp har en mycket heterogen språklig och kulturell bakgrund.

Allmän ordning och säkerhet

Begreppet allmän ordning och säkerhet (AOS) är mycket brett och omfattar allt störande uppförande på allmän plats. Det kan vara fråga om oväsen, hotfullt beteende eller besittning av farligt föremål eller ämne.

Hantering av invandring

• Med tanke på den inre säkerheten sker invandringen kontrollerat när

  • tillståndsprocesserna för invandringen är snabba och rättssäkra.

  • anländande asylsökande personer identifieras, inkvarteras och tillhandahålls den social- och hälsovård som de behöver. Asylansökningarna behandlas smidigt.

Antal klienter i mottagningssystemet

Förläggningarna ska tillhandahålla inkvartering, utkomst och välbefinnande för asylsökande under handläggningen av asylansökan. Mottagningsservicen upphör i regel när ansökan har avgjorts med ett verkställbart beslut.

Verkställande av beslut om avlägsnande ur landet

• Beslut om avlägsnande ur landet avser beslut om avvisning eller/och utvisning

  • Beslut om avvisning fattas då en utlänning inte har beviljats uppehållstillstånd och hen ska avlägsnas ur landet. Största delen av avvisningsbesluten fattas i samband med avslag på ansökan om asyl.

  • Beslut om utvisning fattas då en utlänning har eller har haft uppehållstillstånd och hen ska avlägsnas ur landet.

• Efter ett beslut om avlägsnande ur landet kan den sökande i allmänhet frivilligt återvända till sitt hemland. Om den sökande inte återvänder frivilligt, verkställs beslutet av polisen.

Terrorhot och våldsbejakande extremism

Målpersoner för kontraterrorism är personer som aktivt främjar terrorism eller terrorbejakande idéer. Det kan vara fråga om deltagande i terrorhandlingar, utbildning eller träning, framtagning eller spridning av propaganda, finansiering, rekrytering eller stöd till terrororganisationer. Om en person som Skyddspolisen har eller får kännedom om har ovan nämnda band till terrorism eller terrorbejakande verksamhet, kan denna person genom en utvärderingsprocess definieras som en målperson för kontraterrorism. Avvägandet görs alltid utifrån ett omfattande informationsunderlag som analyseras mot exakta kriterier och överväganden från fall till fall. Bedömningen uppdateras vid behov när ny information framkommer.

Terrorhotnivåer

Hotnivåerna används för att beskriva hotet om terrorism mot Finland och Finlands intressen. Bedömningen av hotnivån sker utifrån den tillgängliga underrättelseinformationen, den operativa kapaciteten och motivationen hos terroristorganisationer eller till dem anknutna personer och grupper och tidshorisonten för eventuella attackplaner. Syftet med hotnivåerna är att ge en tydlig bild av terrorhotet mot Finland samt ange om hotnivån ändrats från den tidigare bedömningen. 

 

Samhällsfred och stabilitet: källor

Poliisibarometri 2014

Poliisibarometri 2016

Poliisibarometri 2018

Turvassa 2019 Kansalaisturvallisuus Suomessa, SPEK tutkii 20, Heikki Laurikainen ja Maija Nikkanen

Poliisin vuosikertomus 2016

Turvassa 2017 Kansalaisturvallisuuden tila Suomessa. SPEK tutkii 17. Tuula Kekki.

Miten meillä menee? Kartoitus väestösuhteiden tilasta Suomessa painopisteenä vastaanottokeskuspaikkakunnat. Selvityksiä ja ohjeita 37/2017. Oikeusministeriö.

Sovinnon eväät. EVAn Arvo- ja asennetutkimus 2016

Rikostorjunnan tila 2018. Selvityshankkeen loppuraportti. 1/2018 Poliisihallituksen julkaisusarja.

Poliisin tietoon tullut viharikollisuus Suomessa 2017. Poliisiammattikorkeakoulun raportteja 131/2018, Jenita Rauta.

Poliisin tietoon tullut viharikollisuus Suomessa 2018. Poliisiammattikorkeakoulun raportteja 15/2019, Jenita Rauta.

Yhdenvertaisuus.fi

Suojelupoliisi: Vuosikirja 2021

Suojelupoliisi: Kansallisen turvallisuuden katsaus 2021

Maahanmuuttoviraston tilastot

Maahanmuuton  termejä